Conature

Gränsöverskridande natur.
En bättre integrering av skyddade områden för landskapets biologiska mångfald och ekosystemtjänster.
Sara Borgström och Erik Andersson

# Okober-November 2018
Post-doc Johan Enqvist genomför en policy analys för reservaten med avseende på biologisk mångfald och rekreation.

# Juni-Juli 2018
Under sommaren samlas ekologiska data in i reservatens bufferzoner av Emelie Walden

# Maj 2018
Anja Rieser och Maria gör sin praktik inom projektet

# Februari 2018
Två fokusgruppsmöten har genomförts där vi diskuterade förutsättningar för olika aktiviteter i stadens grönstruktur. Tack för er medverkan!

# Augusti 2017
Projektteamet förstärks med två forskningsassistenter: Tove Björklund och Katharina Fryers Hellquist

# Augusti 2017
Insamling av socio-ekologiska data pågår i studiens fyra naturreservat:
Flatens naturreservat (Stockholm stad)
Judarskogen naturreservat (Stockholm stad)
Långsjöns naturreservat (Nacka kommun)
Flemingsbergsskogens naturreservat (Huddinge kommun)

# July 2017
Under sommaren samlas ekologiska data in i reservatens bufferzoner av Johan Landenmark

Fokusgruppsdeltagare diskuterar förutsättningar för aktiviteter i Stockholms grönstruktur. 

Naturreservat som motorer i landskapets produktion av ekosystemtjänster Långt innan begrepp som biologisk mångfald och ekosystem myntats inrättades skyddade områden för att bevara naturens rikedom. Även idag är skydd av områden i form av naturreservat, habitatnätverk och nationalparker den allra vanligaste strategin för att försöka hindra utarmningen av naturen. Ungefär 10% av Sveriges yta består av skyddade områden och det finns en politisk ambition att öka den andelen. Anledningen till att områden skyddas är att man där har hittat känsliga biotoper eller hotade arter och många områden är också viktiga för friluftslivet och att man därför vill begränsa negativ mänsklig påverkan. Denna 100-åriga strategi är inte oproblematisk då den ofta leder till ett – antingen eller tänkande – bevara eller exploatera. I hårt brukade landskap riskerar de skyddade områdena därför att bli isloerade öar där biologiska värden utarmas på längre sikt trots skydd eftersom den nödvändiga samverkan med det omgivande landskapet omöjliggjorts av hård exploatering. Därför har man nu börjat prata om betydelsen av grön infrastruktur – av att försöka bevara nätverk av olika sorters natur i hela landskapet inte bara fokusera på de biolgiskt rikaste
områdena.

Ett annat problem med skyddade områden är att det på många platser är det svårt att argumentera för att bevara naturen för dess egen skull, t.ex. i städer där marken också behövs för att tillgodose invånarnas behov. I dessa landskap är det svårt att skapa nya skyddade områden och de som finns är under ständig diskussion. Som ett svar på detta har begreppet ekosystemtjänster vuxit fram, d.v.s. den nytta som människan direkt eller indirekt har av naturen. Detta begrepp har fått stor genomslagskraft och ses som ett effektivt verktyg för att på ett bättre sätt beakta naturens betydelse i beslutsprocesser, t.ex. vid samhällsplanering. Vilka värden är det man väljer bort genom att exploatera ett område? Den politiska ambitionen att bevara ekosystemtjänsterna finns numera uttryckt i de svenska miljömålen. Frågan är hur vi kan kombinera vår välutvecklade naturvård och de ca 4000 skyddade områdena i Sverige med de nya ambitionerna om att arbeta med landskap (Europeiska landskapskonventionen), grön infrastruktur och ekosystemtjänster utan att göra avkall på de skyddade områdenas naturvärden.

I det här projektet kommer vi undersöka naturreservats betydelse för tillgång till ekosystemtjänster. På vilket sätt är eller skulle naturreservaten kunna vara kopplade till omgivningen och hur påverkar det tillgången till ekosystemtjänster i det större landskapet utanför reservatens gränser? Det första steget är att utveckla ett verktyg för att undersöka kopplingar mellan delar i ett landskap, bland annat dess ekologiska och sociala gränser och bryggor mellan dessa. Verktyget kommer sedan att testas i fem naturreservat i Stockholmsregionen, där vi kommer undersöka reservatens betydelse för den biologiska mångfalden, den lokala ekonomin samt för värden som utpekats av invånarna i området. Tillsammans med dessa aktörer kommer vi utarbeta en vägledning för hur man kan identifiera och prioritera viktiga insatser i planering och skötsel av grön infrastruktur som stödjer och drar nytta av de skyddade områdena för att bättre utnyttja deras ekosystemtjänstpotential. Det ramverk vi tar fram för att tillämpa på skyddade områden kommer även att kunna användas i andra planeringssammanhang där frågor om skydd, förvaltning, exploatering och restaurering av grön infrastruktur behöver lösas.